Enduro på Trötänga i Härjedalen

Det började med en isbana

Trötänga isbana invigdes 2016 och intresset var stort redan från start. Över 300 personer kom till invigningen. Publiken kunde bland annat åka med i fulldubbade rallybilar och på motorcyklar samt testa isbanan med sin egen bil.

Redan då fanns större planer. Ambitionen var inte bara att skapa en plats där allmänheten kunde köra på is. John Vesterström, som äger marken, såg också möjligheter att locka rallyteam, biltillverkare och andra aktörer som behövde bra förutsättningar för träning, tester och förarutveckling.

Namnet Trötänga passar för övrigt platsen bättre än man först kanske anar. På härjedalska betyder ”tröt” lek och ”änga” äng eller myr. Ungefär platsen där man leker på myren.

Och lek, i den mest motoriserade bemärkelsen, finns det gott om.

Enduroslingan Haren

Historien om enduron på Trötänga börjar inte med någon storslagen plan. Den börjar med en kompis till John som behövde någonstans att träna. Han skulle köra Gotland Grand National och frågade John om han kunde få träna på hans marker. John tyckte att det lät som en bra idé, och tillsammans skapade de vad som skulle bli den första enduroslingan på Trötänga.

Under arbetet och körningen hade de återkommande sällskap av en hare som skuttade omkring mellan spåren. Den fick också ge namn åt slingan: Haren.

Det finns liknande historier bakom de flesta enduroslingorna på Trötänga, med namn som till exempel Ensamma tallen, Lärkan och Snigeln.

När den första slingan var klar kände John att han inte kunde låta kompisen köra ensam, ifall något skulle hända.

Så han köpte en Husaberg 550 och började köra tillsammans med honom. Därmed hade inte bara den första enduroslingan kommit till. John hade dessutom, nästan av en slump, blivit enduroförare själv.

Och det som började som en träningsmöjlighet för en kompis skulle med tiden utvecklas till betydligt mer.

Från vinter till barmark

Isbanan och vinterverksamheten fortsatte att vara en viktig del av Trötänga, men enduron öppnade nya möjligheter för området.

Det som tidigare framför allt varit en destination under den kalla delen av året kunde nu leva upp året runt. Fler slingor och möjligheter till körning växte fram och med dem också en verksamhet med träningar, tävlingar och träningsläger.

Några timmar på endurobanan

I dag fick jag själv möjlighet att uppleva Trötänga. Det var bara jag och John på plats, och han hade lyckats klämma in ett par timmar med mig innan det var dags för honom att åka vidare på barnkalas och sedan tillbaka för ett nytt körpass under eftermiddagen.

Med hela området för oss själva guidade han mig runt den cirka 1,5 mil långa banan och visade de olika slingorna, som alla har sin egen karaktär. På sina håll är körningen riktigt vacker, inte minst där spåret löper parallellt med sjön.

Efter rundan tog vi några varv på Haren för lite mer aktiv träning. Det blev en riktigt härlig förmiddag i endurospåret och jag är så glad och tacksam för att John tog sig tid att möta upp mig och visa sin fina bana. Det märks tydligt att han inte bara tycker om att köra enduro, utan också att skapa möjligheter för både sig själv och andra.

Om du är sugen på att prova Trötänga så arrangeras Trötänga Tre Timmars, TTT, en tre timmar lång träning indelad i olika klasser. Är du i närheten och vill få några ordentliga träningstimmar inför exempelvis kommande långlopp är det ett perfekt tillfälle.

Mer information om Trötänga, träningar och kommande aktiviteter finns på deras webbplats isbana.nu och Facebooksida. Banan är Svemo-godkänd.