Från nära döden till att leva MC-livet

Att gå från att vara nära döden till att överleva, men inte kunna vare sig gå eller ta hand om sig själv, gör steget till att åka motorcykel långt för de flesta. Men Ann Linmyr från Kungälv valde att ta vara på varje sekund i livet och vid 68 års ålder bestämde hon sig för att hoppa ner från bönpallen och ta plats bakom styret själv i stället.

Foto: Jerry von Hauswolff

Det är början på november när jag träffar Ann Linmyr på en MC-resa till Portugal. Framför mig sitter en kvinna som sprudlar av energi och som utstrålar en fantastisk värme. Kanske är det för att hon bara för några år sedan låg i respirator och läkarna inte visste om hon skulle överleva eller inte som hon verkligen vill leva livet fullt ut här och nu.

Anns MC-liv började för flera år sedan. Under många år har hon åkt bönpall på sin mans motorcykel och älskat det.

Men livet tog en tvär vändning för Ann 2019 då hon insjuknade i lunginflammation och fick även blodförgiftning i blodomloppet i hela kroppen. Hon lades akut i respirator och under fem dygn svävade hon mellan liv och död.

Ann klarade sig och när läkarna till slut kunde väcka henne igen var hon inte längre sig själv

-När de väckte mig och jag skulle sätta mig upp så hade jag ingen kraft kvar. Jag klarade inte ens av att sätta mig upp berättar Ann. Jag fick stöd att gå och fick ha ett ett bälte på mig för att kunna ta mig fram.

Vi sitter på en takterrass och solen har precis gått ner, det är varmt och skönt och sorlet från övriga deltagare på resan hörs i bakgrunden där vi sitter. Ann ler mycket när hon pratar trots att hon berättar om fruktansvärda upplevelser från mardrömsåret. Vi befinner oss i sydkusten i Portugal och har varit ute och kört motorcykel hela dagen. Ann berättar att hon blev långtidssjukskriven och fick hjälp av hemtjänsten för att klara vardagen när hon fick komma hem från sjukhuset. Det var som att börja om igen med allt, till en början kunde hon inte gå själv och hade en rollator till sin hjälp för att komma fram. Hon kunde heller inte prata på grund av att stämbandet hade blivit förstörda. Därefter började återhämtningen till att komma tillbaka till livet igen.

-Hela det året jagade jag upplevelser, säger Ann med en allvarlig ton i rösten. Jag var sjukskriven ett helt år och ville göra något hela tiden. Jag reste till Prag och åkte med min dotter till Rhodos.

Ann och hennes man Magnus åkte på MC-semester med vänner. Ann som alltid har älskat att sitta bakpå fick plötsligt ett oväntat förslag av sin man. Att hon skulle söka Svedea:s stipendium för att ta MC-körkort.
-Först tänkte jag, gud du är inte klok, aldrig i livet att jag ska köra själv som inte ens har kört moped, säger hon och skrattar allvarligt.

Men det såddes ändå ett litet frö inom henne. Plötsligt hade hon skickat in en ansökan utan att hennes man visste om det. Trots att hon inte fick stipendiet så hade tankarna på ett eget MC-körkort ändå började snurra.
I december samma år köpte hon sig sin första motorcykel, en 125: a för att börja på något enkelt. Den körde hon på under vintern och när våren kom skrev hon in sig på en körskola. Där fick hon köra på en BMW F 700 GS. Till en början var hon ytterst tveksam på att ge sig ut på en sådan stor motorcykel.

-Där och då, i regn och i det kalla vårvädret, så började jag köra på en stor motorcykel och jag klarade av det säger Ann. Under 2020 blev Anns man arbetslös och plötsligt hade de hur mycket tid som helst att kunna övningsköra tillsammans. Lillhojen fick lämna plats för en alldeles egen 700 GS.

-Känslan av att köra själv är magisk säger Ann. Frihetskänslan och kontrollen, det är en förlängning av pensionen. Jag gick i pension 2020, och att bara kunna vara ute och köra är helt magiskt säger Ann.

Hon hade några tuffa månader där hon kämpade med körkortet och misslyckade uppkörningar. Det tog henne åtta uppkörningar innan hon kunde nå drömmen om ett eget körkort.

-Det var för att jag var så jävla nervös, säger Ann och berättar att det sitter djupt inne sedan skolåldern. Att människor i hennes närhet sagt att man inte duger när man var yngre berättar hon. Det var mycket sådant som satt i ryggmärgen och som gjorde att jag kände mig sämre än jag var. Det är nu två år sedan den där dagen när hon kom tillbaka till Trafikverket efter uppkörningen och äntligen kunde kasta västen.

– Jag tittade på min man när jag kom tillbaka och tårarna kom på oss båda två.

Hon ångrar inte att hon inte tog sitt MC-kort tidigare men säger samtidigt att det finns så mycket hon vill uppleva. Ann har haft sitt körkort i två år nu och sedan dess hon inte bara kört många knixkurser, hon har även kört på stor bana med SMC.

-Min första bandag 2023 var helt fantastisk säger Ann. I år har jag kört två dagar på Gelleråsen och en dag på Knutstorp och en dag på Rudskogen i Norge.
Det är med andra ord full fart på henne och resan vi är på har hon gett sig själv i 70-årspresent. Förutom utmaningen i sig att våga köra utomlands så har hon även gått upp på en större cykel då vi kört på BMW R 1300 GS här.

-Jag trodde inte att jag kunde göra detta, säger Ann. Men man växer ju som människa. Jag fyller 70 år i slutet av november i år och detta var min present till mig själv. Jag jämför mig med andra och jag känner mig inte som 70. Jag hade önskat att fler äldre hade anammat att göra saker som gör att de känner sig yngre säger ann och blir lite allvarlig igen.

Även om hon var nära att dö så säger hon att hon inte vill att det som hände inte skulle hänt. Det blev ett uppvaknande på ett sätt.

-Det en euforisk känsla att ha klarat det. Och till dig som funderar på om det är möjligt att ta ett körkort fast du blivit lite äldre säger Ann; Ta chansen! Det är aldrig för sent.